CAndK

Sitter här i min lägenhet dagen innan julaftonen. Planen var att det skulle ha samlats ett kompisgäng och plöja säsong två av ALF. Men då deltagarna var tvungna att arbeta blev det inte så mycket kvar av det. Så jag dricker bubbelvatten och karameller (läs: must & nötter).

 

Jag köpte även två stycken Bingolotter som ”försäkring” man kan ju faktiskt vinna på dem även om man inte sitter klistrad vid tv’n.

 

Såg tidigare nyss ”The Marine 2” (Direkt till DVD), vilken inte var någon höjdare precis, kanske inte hade räknat med det men inte så här dålig.

 

Så, dagen innan jul.

Jul, det är en väldigt stor högtid för mig. En tid jag minns med glädje, värme och traditioner. Barndomens julhelger har för det mesta tillbringats hemma i mina föräldrars hus i Småland. Alltid med släkten närvarande. Mamma, pappa, bror, mor- och farföräldrar, farbröder och moster med familj.

Vartefter åren gått har folk gått bort och vissa har försvunnit ur våra liv. Men jag kommer alltid minnas tiden/huset fullt med ljud, spring, dofter och rörelser.

 

Imorgon tar jag min luva på huvudet, paketen i famn och visslar på ”Jingle Bells” medan jag plumsar i snön på åkern till mina föräldrars hus klockan ett och hinna lagom till Klockan-Tre-Kalle (ingen fucking A.Anka här inte (!) )

 

Julen ska tillbringas med familjen i en trevlig stämning och harmoni.

 

Under Juldagens kväll, kommer jag att lämna stan för jag vet inte vilken gång i ordningen för att åka tåg till Copenhagen Airport, för att tillbringa min natt där innan jag ska hoppa på ett plan till London Heathrow Airport, ett ställe man inte vill till om man inte behöver.

Lätt att hitta men värre ägg till människor får man ju se sig omkring efter. Väl där ska jag vänta några timmar på mitt plan till Toronto Pearson International Airport, enligt en bekant Canadas mest otrevliga stad, då är det väl tur att man inte lämnar stationen om man säger så. Dock är ju min idol Börje Salming kung där så jag kommer nog att klara mig bra.

 

Men efter Toronto är det inte långt kvar, efter ankomsten till Newark Liberty International Airport, ska allt vara klart. Nu kanske mina bloggläsare förstår att jag kan ha en liten chans till nervositet inför hela detta spektakel. Ett gäng kaxiga flingor kan verkligen göra mig uppsporrad.

Men visst, jag löser detta som allt annat. Ville skrivit en smile men jag tycker inte det ser bra ut.

 

Jag önskar mina få läsare en jätte underbar JuL och ett GoTT NyTT År så återkommer jag när jag är i mitt andra hem.

Dagens Låt:

The Electric Mayhem - Jingel Bell Rock

 

Over and Out

Santa Clause

 

Dags att skriva ett nytt blogginlägg även om jag inte inskaffat ett nytt space, fan men det får gå iaf.

Tänkte skriva lite om en sak som Mi, tyckte skulle vara intressant att få ur en manlig synvinkel och hur jag skulle vilja ha det, på mitt bröllop.

 

För gifta mig det ska jag, kanske inte för att jag är djupt troende, men mer av att jag är djupt traditionsbunden (läs light konservativ).

 

Eftersom jag inte vet i vilken del av världen jag kommer bo och befinna mig i då tiden är inne och mogen för giftermål har jag en liten global ide om man kan säga så.

 

Platsen: Där jag och min blivande vigs ska vara på en vit sandstrand i Karibien. Med ansiktet upp mot palmerna, ryggen mot Mexikanska golfen och med turkostvatten upp någon decimeter på smalbenen.

 

Prästen: Ska vara någon lokal präst med legitimiteten av viga oss.

Vittne/n: Ska vara en eller flera lokala ortsbor, såsom kanske strandbarens bartender, några nyfunna vänner eller nykomna fiskare som just kommit tillbaka för att avsluta dagen.

 

Klädsel: Jag ska ha någon vit tunn bomullsskjorta och vita byxor, till det ska jag vara barfota så jag fortfarande står kvar på marken när jag ingår äktenskap.

Hon ska ha någon lång vit klänning, jag vet inte vad det heter, men man kan köpa ”skrynkliga” kläder och både hennes klänning och min skjorta kan vara i liknande stil. Även hon barfota.

 

Efter: Vigseln bjuder vi laget runt på den lokala lilla strandbaren där det förberetts med lyktor och boonfires runtomkring. Bröllopsfesten pågår långt in på natten och alla dansar med alla och när allt börjar lida mot sitt slut står jag och min nyblivna hustru i mitten av dansgolvet och håller om varandra medan grammofonen eller det lokala reaggebandet  spelar en lugn melodi.

 

Efter bröllopet spenderar vi någon vecka på ön och vilar upp oss innan vi senare återgår till arbetet.

 

Detta var hur jag vill gifta mig med min fru innan man har ett större bröllop där man bjuder in respektive släkt/vänner. Med det menar jag alla, jag vill ha ett stort bröllop där man minns att detta ska vara den dagen man minns tillsammans med dagen då ens barn kommer till världen.

 

Det bröllopet kommer troligen utspela sig på orten där man bor eller om man åker hem till någon av våra födelsehem och har bröllopet där.

 

Jag vill det ska vara ett stort traditionellt bröllop med mig i svart eller vit kostym och bruden i stor vacker klänning. Jag är inte så bra på vad allt det heter men den ska vara vid nertill och hennes hår vackert uppsatt.

 

Jag kommer stå framme vid prästen medan min blivande kommer in i kyrkan ledd av sin far som överlämnar henne vartefter bröllopet sätter igång.

 

Svensexa och möhippa är ju saker som också ska vara med, men inget jag kan bestämma över, enbart att jag inte vill ha det dagen innan själva bröllopet.

 

Jag tror att jag vill att bröllopet ska utspela sig precis när alla skott och grönt har börjat komma i naturen, hur blommorna börjar slå ut och fåglarna börjar kvittra igen.

 

Tårtan ska vara i flera våningar och jag kom just på att det kan vara flera olika sorter för att öka valmöjligheten.

 

Ringen: eftersom jag inte har någon ring som gått i arv, kommer man bli tvungen att införskaffa en ny.

 

Musiken: ska väl vara vanlig bröllopsmarsch in och efter det har jag inte riktigt kommit på något bra. Men det hade varit häftigt med något rockigt.

 

 

Självklart är man två i ett bröllop och två viljor som måste sammanbeta.  Så ta inte så hårt på alla mina SKA.

 

 

Dagens låt:

The Wedding Singers - Wedding March

 

Over and Out

James Buchanan, Jr.

Nu är det tisdag och helgen är slut och jag har jobbat en natt. Måste även säga att mitt space suger, tappade mitt tangentbord i golvet, har även suttit och plockat bort alla tangenter men det blev fan inte bättre för det, jag köper nytt.

 

Jag tog ledigt sista dagen förra veckan för att dra upp till Elmia och världens största LAN sammankomst. För ett pris av $117 får du en biljett som funkar från torsdag klockan o8.oo tom söndag 1o.oo.

 

Jag anlände upp dit klockan 2o.3o på torsdagskväll då jag tyckte att det inte var lönt att ta ledigt två dagar för ngt man ändå inte gick miste om.

 

Det blev väl totalt tio timmar sömn under hela tiden som jag var där uppe. Jag och två av mina vänner hade ordnat ett hotellrum som vi kunde gå tillbaka till och slappna av i.

 

Detta var även första gången jag testade piller, nej inte piller utan koffinpiller, ngt jag varit skeptisk till innan men det var rejält uppåtpiggande eller hur man ska framhäva det, så med piller och cola som polerade tänderna så man kände sig som man hade opererat in diamanter i munnen istället så överlevde jag helgen.

 

Detta var min femte resa upp till Dreamhack, andra gången med samma kompis gäng, annars har det varit nya deltagare varje gång. Som det ser ut nu blir det även en sjätte gång till 2o1o.

 

Det finns både plus och minus med denna årgången, plus var att DH hade tagit tag i och rykt upp sig själva med att sätta hårdare tag mot sovsal- och statoils raider.

Saker som jag tycker är otroligt barnsligt och inte hör hemma mer än på film. Hallåandet hade också blivit mindre intensivare än tidigare tyckte jag känna.

 

På minussidan var att det var ngn såkallad wannerbee ljudtekniker som varken kunde kontrollera volym eller bas/diskanter och vred av det ena och max på det andra och samma sak med volymen, helt off eller helt på max! och ibland fick vi inte se livesändningarna från scen alls, så det var det stora minusen.

 

Det finns ett fenomen som kallas LANhoror, ett ord jag kanske inte är jätte imponerad av, så det är väl inte ofta jag tar det i mun. Men det är otroligt var många söta tjejer kvinnor som ”nerdar” uppe på Elmia (på samma sätt som killar män), men man lägger väl märke mkt på dessa bara för att det verkar vara ngn interntävling dem emellan att vara mest exebitionistisk, och jag älskar det.

Sedan ligger det ibland i bakhuvudet vad det verkligen är ute efter då de ofta till synes bara flyter runt på Elmia utan en fast punkt och dator.

Men de kan ju vara så att de bara är där för att njuta av den avslappnade stämningen som alla andra, bland alla kuddar och soffor.

 

Jag drar väl upp det om gräs och flum när mitt space kommer igång till sitt bättre, men det börjar likna mer och mer en musikfestival där allt kan hända och uppstå.

 

Jag orkar verkligen inte blogga mera med ett space som verkligen inte vill vara med helt utan tvång och våld, hoppas på mindre fel i denna text än i annat.

 

Kom hem 1o.oo somnade, vaknade 21.oo somnade o4.3o sov till 13.oo, jag tycker det är ett bra läggfacit för en helg som denna. Jag är utvilad iaf.

 

Dagens Låt

Maskinen – Buffalo Blues

 

Over and Out

Franklin Pierce