Igen.

Jag har skapat allt för många nya kapitel i mitt liv, vänt allt för många blad för att börja på nytt. När kommer jag skriva det avslutande?

 

Åter igen bestämmer jag mig för att börja om på nytt. Denna vecka har börjat bra och känner att jag börjar komma tillbaka på banan. Jag har under helgen som gått kanske inte varit på min bästa sida, låtit det sämsta kommit ut, men kanske det inte kommer mer av det nu, jag har inte längre fått glansiga ögon, blöta kinder. Det gör fortfarande ont, det gör det, jag känner fortfarande.

Inom mig!

 

Jag väljer att se tillbaka på tiden med de glada minnena jag bär med mig, om hur det var när jag skrattade och log, när jag njöt och var kung.

 

Jag njöt på påskbordet, om hur vi skrattade och skrämdes, jag övertalades lätt om att följa med till Elmia, första gången på fyra år minst tror jag att det var, om hur jag höll om, hur vi slarvade bort bilen, hur uppspelt man blev enbart av att bli jagad av en större bil och om hur varmt och mysigt det var i baksätet, Sätt er upp! Säger bror.

 

Om hur vi dricker sprit, om hur vi skrattar och röker och njuter av tillvaron och den varma stämningen och om hur alla bara är. Hur vissa drack för mycket.

 

Hur jag klädde upp mig, rakade mig och doftade gott, hur vi åkte bilen in till parken med alla andra människor, om hur jag blir äldre, om hur min flickvän offentligt gratulerar mig på min dag, om hur jag känner armarna om mig om hur jag lyfts upp. Tillsammans klarar vi det här, ekade i mitt huvud, jag var kung, jag var lycklig.

 

Om hur jag får den bästa uppvaktningen man kan få, de godaste tårtorna som man ätit, färgglada gräddfyllda och njutning.

 

”…vi ska gå långt i vårat…” ”…stå vid deras sons sida…” ”…värd mer än allt guld i världen…” ”…bra jobbat, det bästa som har hänt mig…” ”…det ska vi ändra på, du ska öppna upp dig…”

 

Jag kommer ha kvar allt i min hjärna, i mitt hjärta, spåren som sattes kommer kanske aldrig att försvinna, jag hoppas inte, jag njuter av att minnas, jag njuter av att blunda, känna styrkan åter strömma igenom kroppen. Om hur det fortfarande känns tomt här.

 

Detta är det jag ser när jag blundar, när jag minns, när jag känner mig älskad.

”…tsm…” ”…jag tycker om dig…”

 

Jag har inte så många läsare kvar på bloggen, men jag måste fortsätta.

 

Det är fortfarande en lång väg att vandra.

 

JAG kommer alltid älska dig. Nyduschad och rakad, klar för jobbet.

 

 

Dagens Låt:

Red Hot Chilli Peppers – Higher Ground

 

 

Over and Out

Theodore "Teddy" Roosevelt


Kommentarer
Postat av: Mimmi

Du uppdaterar så sällan :) Läser bloggen en gång i månaden nu bara.....!



Vi får kämpa tillsammans <3

2010-04-26 @ 21:45:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0