CAndK

Eftersom jag just nu anser att jag har ett problem (som gör mig allmänt galen/nervös) så kommer bloggen för tillfället att starta utan en intro av vem jag är, även om vissa av dem som läser bloggen kommer att veta vem jag är som skriver.

Om man återkommer till problemet i fråga så har de väl funnits där en längre tid. Jag var ju redan sugen förra året (och kanske även när jag inte hade chansen). Sugan att flytta till utlandet och då förstochfrämst Nordamerika, USA.

Låt oss ta det från början.  Det handlar ju lika mycket om min inställning som människa, min envishet att inte lyssna på någon annan som säger att en sak fel utan att få kolla upp den själv, att själv få slaget i ansiktet om det nu är fel, (tror att en större del av problemet kan ligga där, men som de sa på psykologin, alla ser vi saker ur våra olika perspektiv) som det är andra sidan med min lust för äventyr och att lämna Sverige, där man inte få säga ”hej” till fel okända personer utan att få en blick som skjuter laserstrålar i ditt ansikte.

Drömmen har ju funnits där ända sedan morfar (Florida, North Dakota och Nebraska) och mormor (Florida) med vänner var över, när sedan kusin åkte över som au-pair till Baltimore, ME. Mars 2008 var det sedan min tur att flyga över atlanten och testa landet och känna på atmosfären som man hade blivit matad med sedan man kunde urskilja ord. Det började med en roadtrip från Norra CA till Södraste FL och andra gången blev det bara NYC.

Slutsats: Jag är både rädd och lite besviken, de hänger ihop med varandra. Jag är arg och besviken för att vi har en finanskris, en finanskris som gör folk rädda att anställa och satsa. Som i sin tur iofs gör mig glad att jag har ett arbeta som både ger mig pengar och trivsel. Rädslan kommer in när jag inte är säker på att få ett nytt jobb, inte lyckas.

Jag vill varken komma till USA, där misslyckas med att få ett jobb eller att misslyckas, komma hem och inte kunna åka tillbaka.

Vad jag vill ha sagt är att jag vill att det ska vara som förr igen, att problemet inte är löst förens när alla som vill ha ett jobb har ett jobb, och söker jag mig inte utomlands nu så kommer jag tillslut vara för gammal. Jag är osäker på hur man säger till sina nästkommanden och fru om att kom nu flyttar vi till ett annat land.

Om ni människor som läser detta har ett tips så får ni gärna kommentera. (Vinner jag det uppkommande Greencard lotteriet får jag inte åka över förens 2012.)

Dagen låt.

Johnny Cash - Hurt

Over and out

George Washington